Jag vet inte om det är bra att aldrig nöja sig, tycker faktist det låter lite sorgligt. Att aldrig kunna nöja sig - det finns en del människor som hör till den kategorin, och jag tror att jag är en av dem.
Jag vill känna mer, när jag känner för mycket vill jag inte känna något alls. Ingenting är aldrig tillräckligt. En av mina nära ringde en natt åt mig, smått berusad och förklarade för mig att jag är lite svår att förstå sig på. Man kanske blir så, när man aldrig nöjer sig. Tekniskt sätt letar man ju alltid efter något större.